Blogguppgift A: Biljakt, dragna vapen och amfetamin!

När jag kom hem för ett par dagar sedan blev jag plötsligt påmind om veckans uppgift i journalistikkursen: Klockan är tre på natten och jag parkerar bilen i nattens mörka lugn. Plötsligt avbryts allt lugn av att en bil sladdar av från bilvägen och fortsätter in på den korsande gångbanan. Ungefär samtidigt märker jag blåljusen från polisbilen bakom och förstår att jag bevittnar en biljakt. Den är inte så vild då den jagande bilen kör på tre däck och en fälg. Gångbanan/gräsmattan upp mot vårt hus är inte heller direkt avsedd för biljakter. Allt är fortfarande rätt tyst (polisen kör utan siréner). Bilen stannar plötsligt och polisen kommer utrusande med dragna vapen och skriker åt föraren att komma ut ur bilen. Jag tar upp mobilen och börjar filma. Hela dramat sker mittemellan min parkeringsplats och min lägenhet så jag går mot dem eftersom jag vill hem och sova. Nu märker jag adrenalinet hos poliserna. Det är en blandning av rädsla och ilska. Den ena polisen har nu upptäckt mig och jag kommer på att min mobil kanske kan misstas för något mer hotfullt så jag tar en bild till och lägger ner den. Jag undrar om det alltid går till så här med pistoler och allt men förstår samtidigt polisernas rädsla. Vem som helst kan ju faktiskt komma ut ur den där bilen. Kör man ifrån polisen i en bil på en gångbana och med ett däck för lite så hör man nog också till kategorin oberäkneliga och smått impulsiva människor. Polisen vill inte ta några risker och ber mig stanna kvar där jag står. Snark. Samtidigt som mitt adrenalin rusat upp så vill jag hem och sova efter ett långt dygn. Föraren som har ett klassiskt "pundarutseende" visiteras och frågas ut. Han är själv förvånad och frågar vad det är frågan om han har ju bara köpt bilen på blocket och va ute och körde lite. Nu nickar den ena polisen till mig att jag får gå förbi. Så jag går och lägger mig. Fast jag kan inte somna, dels så blinkar blåljuset in i min lägenhet, dels så ligger jag och tänker på om det här kan tänkas bli en nyhet. Det hade ju definitivt kunnat bli det men nu hände ju faktiskt inget. Står det nåt om det så är det väl under 24-timmar/dygnet runt, den lilla ruta med småhändelser under dygnet som återfinns i de flesta lokaltidningar, där (förmodar jag ) någon prakikant lyssnat av polisradion. Dagen efter står ingenting i tidningen och bilen har flyttats. Jag går ut med Tuxie och ser då att bilen står lite länge bort med motorn på och med mannen från gårdagens bilajkt sittands vid förarsätet. Jag antar att han tänker köra lite igen och ringer 114 14. "Om ärendet är akut eller du vill anmäla pågående brott ring istället 112" jag bestämmer mig för att så inte är fallet och ställs i en telfonkö. "Tack för att du väntar vi jobbar med att ta emot ditt samtal så snart vi kan." Känner mig lite som en skvallerbytta men vill samtidigt inte ha på mitt samvete att den här mannen kanske kör iväg drogpåverkad och en olycka sker. Jag kommer fram och polisen informerar mig om att "buset kommer ut lika fort som vi spärrar in dom" och att dom redan kollat till mannen som tydligen bara sitter i sin bil.

Dagen därpå blir jag återiggen påmind om vad som inte blir till en nyhet. Denna gång av självaste Christer i P3 : "Men Calle! Det här måste ju blivit världens nyhet?" Jag har precis ringt in till P3 och berättat att min hund hittat 14 kilo amfetamin i skogen. Temat för dagen är: Konstiga saker ditt husdjur ätit. Eftersom jag precis gått ut med Tuxie, för att hon valt att svälja den hårboll jag slängde till henne på skämt, tar jag det som ett tecken på att jag borde ringa in när jag som vanligt sätter på promenad-p3 och hör temat. Nej detta blev alltså inte till en nyhet eftersom polisen ville hemlighålla det då de ville fånga gräva-ner-knark-värt-miljoner-i-skogen-skurken först. Nu fångade dom inte honom och efter en veckas misslyckat spanande förstår jag att de inte hörde av sig till medierna angående sitt misslyckande. Vad jag vill komma till i detta långa förspel till veckans blogguppgift är att det är intressant att se vad som inte blir nyheter. Innan vi kommer till nyhetsvärdering och nyhetsurval har vi tyvärr ett så stort mörkertal med (kanske de intresantaste) nyheter som inte ens kommer upp till ytan för validering.

Vad styr då vad som blir nyheter? Ju mer man läser om det inser man hur många aspekter det är som spelar in: Läsarens förmodade intresse, ekonomi, ideologi, tillgänglighet, tradition m.m. Därtill kommer Journalisteras, redaktionernas och alla lobbyisters viljor. Läser vi verkligen i tidningen idag om det vi vill läsa om? Jag tycker att dagens medier omfattar rätt mycket och vill man fördjupa sig i något finns för det för den källkritsike idag möjlighet till det med dehära nya internätát! Det jag tycker är synd är att det är lätt att tro att det som står i tidningen är sant och representativt. Jag vill veta ALLT som har hänt. Därför gillar jag tex 24-timmmar/dygnet runt. Kvanitet framför kvalité alltså hur dumt det än låter. Men även i 24-timmar väljs det ut självklart. Jag tycker det är viktigt att folk får reda på hur många som personrånas, våldtas och blir bestulna. Vi borde bli påminda om att ett tiotal människor tar livet av sig varje dag och att ännu fler misshandlas i sina hem. Ofta är det inte praxis att skriva alls om detta av etiska men även av "nyhetsvärde" skäl. Jag tycker i så fall att man kan få reda på det genom någon typ av statistik. Jag är visserligen statistikbög men det handlar inte bara om det.

Själva uppgiften
Det är lätt att spåra iväg när det gäller vad som bli nyheter men nu ska jag titta lite kort på två som blivit det den här veckan. Jag har Göteborgs Posten hemma och har valt att utgå ifrån vilken nyhet som intresserar mig minst respektive mest under veckan (och varför):

"Vädjan om ja till krispaket"
Jag säger som Afasi & filthy: "Jag kunde inte bry mig mindre". http://www.youtube.com/watch?v=_a0ampkP6fo
Nyheten handlar om USA och Obamas stimulanspaket. (Rätt dålig rubrik för övrigt).
Ekonomi är trist. Ekonomiska kriser är ännu tristare. Ekonomiska kriser i USA är **********.
Ja jag finner inte ord. Varför har då detta blivit en nyhet? Utrikesnyheterna är inte så omfattande idag, ialla fall inte i GP, men den här har alltså kvalat sig in till en av dom få som inte bara blivit en notis utan en hel kolumn. Den ekonomsika krisen rör oss de facto, hur mycket man tror på den eller ej, och den amerikanska ekonomin är (tyvärr) världspåverkande. Själklart måste denna nyhet vara med. Men, jag tror den snarare kategoriseras under nyheter som tidningen tycker läsaren borde informeras om än nyheter läsaren förmodas vilja läsa om. USA har ju också alltid en speciell roll i våra hjärtan. Här finns både plats för beundran och hat. I mångas fall av en slags hatkärlek tror jag. Hur mycket vi än hatar USA så influeras vi väldigt mycket av dem. Och när det gäller ekonomin är vi direkt påverkade. Ekonomi är precis som nyheter i övrigt tror jag: Den intresserar oss ju närmare den är. Internationell ekonomi = dötrist, nationell ekonomi = kan väl lyssna lite då och privat ekonomi = hmm här kan jag kanske spara lite pengar.
Det här med nyheter från USA v/s nyheter från Långtbortistan är ju för övrigt ett ganska flitigt debatterat ämne. Orkaner i USA skrivs det mer om än tiofaldigt värre katastrofer i Asien. USA ligger ju faktiskt långt bort geografiskt sett så avståndet har inte så mycket med saken att göra. Tror inte heller att man skylla på igenkänningsfaktorn så mycket som man ofta gör. En svensk som bor ute på vishan borde ju känna igen sig mer i en lantbrukare i ett annat land än storstadsbo i USA. Det brukar också talas en hel del om aspekten "vi är vita och dom är vita" men i Katrinas öga var faktiskt de flesta svarta (och fattiga). Jag tror främst det beror på två saker: För det första det som det skrevs om i GP. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252 Nyheterna därifrån är mer tillgänliga. Jag tror också att nyhetsredaktionerna i Sverige bevakar CNN och BBC mer än al jazeera och Uzkekistanska Nyheterna. Det finns en tradition att bevaka amerikanska nyhter. Det som det skrivs om läser vi. Och läser vi det så skrivs det ännu mer om det. Ett evigt snurrande medie-ekorrhjul. För det andra tror jag vi har valt att resignera och blunda när det gäller fattiga länder som Långtbortistan. Det är helt enkelt för jobbigt och för mycket att ta in. Det finns så mycket fattigdom och olycka i alla dessa länder, som vi buntar ihop kallar U-länder, att vi inte kan urskskilja dem från varandra. Mycket beror nog på att vi vet så lite om länderna.

Nu var jag tvungen att hasta iväg till jobbet och sitter och läser Aftonbladet (12/2). Står en del intressant (oftast känns krönikorna och insändarna mest intressanta). Huvudnyheten är en uppföljning på källarbarnen som befriats från Fritzl (inte så intressant). Reporäntan har sänkts och vi "får mer i plånboken". En klassiker som funkar. Det blir mest ströläsande men det jag stannar upp mest vid är kanske en "icke-nyhet" och en fortsättning på temat "Räntechocken":

Guldläge på bostadsmarknaden
Här har man helt enkelt bara radat upp försäljningobjekten i Göteborg, staddel för stadsdel. Jag läser nyfiket igenom det som intresserar mig. Här lägger jag alltså mest tid i dagens Aftonblad. Det finns en liten artikel bredvid också men den läser jag inte så nogrant. Det har blivit allt vanligare att kvällstidningarna har flera olika upplagor som skiljer sig mer och mer åt. Ju närmare en nyhet är desto intressantare blir den ju. Framförallt ser man hur löpsedlarna skiljer sig olika från vilken stad man är i: "De är rikast i Finspång. Vi har hela listan".
Aftonbladet har ju gåt från kvällstidning till att vilja kalla sig dagstidning. Snart kanske det blir lokaltidning också. Jag skulle inte bli förvånad om en del stackars lokala morgontidningar kommer bli utkonkurerade. Varför kan detta då blivit en "nyhet"? Känns faktiskt mest som pga platsutrymme över och att det är en väldigt billig utfyllnad. När den sedan också är en konsekvens av "Räntechocken" så är den väl antagligen en solklar favorit i nyhetsurvalet på redaktionen. Även om förmodligen ingen skulle sakna den om den inte fanns med. Nu börjar batteriet ta slut här så jag säger tack å hej!